Pilla på, pilla inte bli.

Pilla på, pilla inte bli - om berikning

Pilla på, pilla inte bli.

Pilla på, pilla inte bli.

Det här med berikning är inte så himla lätt, men det behöver egentligen inte vara så svårt ändå. Innan berikning blev en ”hit” med djupa förklaringar så pratade folk om behov. Alla levande varelser har olika behov. Gnagare behöver gnaga, gömma sig, leta mat, röra sig etc. Om en hamster tuggar sönder dina mjukisbyxor skulle ingen säga ”Gud vilken ouppfostrad hamster du har. Du får ringa en hamsterpsykolog”. Det är helt normalt och accepterat att hamstrar tuggar sönder saker, skyll dig själv helt enkelt.

Ouppfostrade hamstrar, eller jag menar hundar.

Varför är våra hundar så ouppfostrade när de tuggar sönder saker? ”Den har ju tuggben!”. Det är ju inte bara tuggande hunden är ute efter. Den vill ju ofta slita saker i stycken, pilla loss, fördela, undersöka och se sitt mästerverk när kudden ”råkat explodera”. Min första cocker (omplacering) var väldigt ”väluppfostrad” (inte av mig). Hon trodde hon skulle hamna på blocket igen om man sa lågt ”nej”. Men ändå tog hon ofta sönder saker med jämna mellanrum. Hon smög med det, för hon var så ”väluppfostrad”. Jag upptäckte att hon bajsade fluffiga bajskorvar en dag och letade runt i hela hemmet efter trasiga gosedjur. De fanns inga bevis. En dag smög jag efter henne när hon såg lurig ut, då flyttade hon på en filt på sin bädd och då såg jag ett stort hål i bädden där hon hade ett helt projekt av söndertuggat innehåll. ”Fy på dig”. Egentligen skrattade jag åt henne och hon fick lite panik och la sig platt över hela bädden och skulle gömma allt. Stackars väluppfostrade hund. ”Good dog syndrom”?

Hamnade Kajsa på blocket?

Nej! Jag började ge henne kartonger, hon älskade slita sönder kartonger. Jag hatade att städa upp tusen kartongsmulor. Hon fick ofta ett helt byte, med päls/fjädrar och allt. Jag är vegetarian. Men hon älskade det. Ju mer saker hon fick av mig desto mindre saker tog hon sönder ”olovligt”. Hon finns inte kvar idag men jag tror hon hade älskat Nätboll med fårull och även Snuffelbollen. Men jag skulle erbjuda det efter hon ätit en måltid då hon gärna ville svälja lite under sitt pillande. Jag skulle inte vilja att hon skulle vara hungrig och kämpa sig igenom snuffelbollen efter godiset bara för att bli lite mätt. Godiset skulle mest vara som en bonus för henne efter att hon pillat upp fleecen, hon skulle nog tycka det var kul med andra konstiga saker inuti fleecen också.

Mina cocker spaniels jag har idag är inte så ”väluppfostrade” som Kajsa var, de smyger inte runt när de är sugna på destruktion. De är helt skandalösa och hämtar något offer för att slita sönder framför ögonen på mig. Jag är tacksam över det för då kan jag byta grej, få en hint vad de är sugna på och kanske spara pengar. Sista åren med Kajsa så blev hon mer och mer ”ouppfostrad”, när hon var sugen så tog hon helt enkelt ett gosedjur och slaktade den framför ögonen på mig. Duktig vovve.

 

Vad gör hunden med en Nätboll med fårull?

När Krummi var bebis fick han en nätboll med fårull och han tyckte det var riktigt lattjo lajban! Han började sniffa på den och peta på den med sin nos, då rullade bollen iväg så han sprang efter den. Sådär graciöst studsade och vinglande 8 v valpar gör. Sedan tog han tag i nätbollen och skakade den flera gånger, han tryckte upp den i Cocker Doris ansikte och visade henne. Tillslut la han sig ner med den och slet ut fårullen och jag höll koll så han inte skulle svälja det, men han bara slet upp varenda tuss som låg utspritt i hela trädgården sen. Vad tror du din hund skulle göra? Det finns inget rätt eller fel.

Tjoo, Maria Björk.

Comments (1)

  • Kicki Reply

    ”Du får ringa en hamsterpsykolog” ? 🙈😀 Men så bra liknelse!

    5 april, 2024 at 14:52

LEAVE A COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *