Var får hunden visa sina känslor?

Text och bild: Christina Klosterberg

När vi kommer hem från jobbet kan vi kasta oss i soffan, släppa taget, sätta på oss myskläder och bara vara. Där kan vi pusta ut och vara ifred. Sociologen Erving Goffman hämtar sin terminologi från teaterns värld och kallar det ”backstage”. Det vill säga den bakre region vi pustar ut i när vi lämnat den stora teaterscenen (front stage). Back stage är den plats där vi slipper visa upp vår fasad och spela en roll utåt. Vi har inte längre någon yttre publik utan kan släppa fram de där känslorna vi hållit tillbaka med under dagen. Men var finns den platsen för hunden?

När får hunden vila?

I vardagen befinner sig hundar nästan ständigt i vår ”front stage”. De förväntas följa med, vara trevliga snälla och samarbetsvilliga. Inte skälla för mycket, inte dra, inte morra eller tveka. De ska vara “på” oavsett hur de mår. Samtidigt säger vi att vi vill ha en trygg hund. En balanserad hund. En som litar på oss. Men var får hunden återhämta sig? Var får den vara i fred? Var får den känna utan att behöva dölja? Har den ens någon plats där vi inte iakttar den?

Hos CSiGORA pratar vi ofta om vila som en del av relationen. Inte som belöning efter att hunden varit duktig utan som grund för att något överhuvudtaget ska fungera tillsammans. För utan ett back stage där hunden får vara subjekt finns ingen riktig vila.

Hundens backstage

Backstage kan vara något konkret: en filt, en bur, ett rum där ingen tränger sig på. Men det kan också vara något vi kommer överens om socialt: att hunden får gå undan utan att vi följer efter. Att den får morra utan att det blir drama. Att den får pausa en övning utan att det sabbar relationen.

Vi behöver fler sådana platser. Fler ögonblick där hunden slipper förhålla sig till vår blick. Där den får vara kropp, inte prestation. Nervsystem  och inte symbol. Där den inte behöver vara till för någon annan. För det är först när det finns en backstage som det också kan finnas en ärlig front stage. För att hunden ska orka.

Tjuriga barn och hundar

Så var får din hund slappna av utan krav på lydnad? När ni kommer hem, tillåter ni även att hunden får visa sina känslor? Det är lite paradoxalt att det är de trygga hundarna som vågar vara utåtagerande och inte uppföra sig perfekt när de kommer hem. Ungefär som ett litet barn som uppför sig hela dagen på dagis men när de kommer hem släpper de ut alla känslor de hållit tillbaka med under dagen. De där ungarna och hundarna som i folkmun kallas för trotsiga, tjuriga eller ohyfsade. En hund som inte känner sig trygg och inte har ett eget backstage vågar kanske inte släppa masken och fasaden. Tänk vad jobbigt det måste vara för dem?

Och kanske behöver vi också fundera över vår egna back stage. För vi är inte bara regissörer i hundens liv. Vi är också medspelare. Och vi båda har rätt att vila mellan akterna.

In och läs mer om CSiGORAs kunskapsprojekt RE:lation på instgramkontot @relationhund