Vad är RE:lation och varför behöver hundvärlden ytterligare ett perspektiv?

En hund som skäller i koppel kan tolkas som ouppfostrad, stressad, ivrig, glad eller dominant beroende på vem som tittar. Samma beteende men olika tolkningar och med olika tolkningar följer olika åtgärder. Vi tror att vi ser hunden. Men vi ser genom något som färgar vad vi anser oss se. Det där genom-et, är det RE:lation handlar om.

Vi börjar nästan alltid i metod

Vi pratar mycket om metoder när vi pratar om hund. Vad som fungerar, vad som inte fungerar och hur vi ska göra i olika situationer. Det finns många bra sätt att träna hundar på men vi börjar nästan alltid i metod, inte i förståelse. I vad vi ska göra, hur vi ska träna och vilket verktyg vi ska använda. Det gör att det där med att se och lyssna på hunden lätt blir något vi säger, snarare än något vi faktiskt gör. 

Vi ser aldrig neutralt

Vi ser alltid genom det vi redan vet, genom det vi lärt oss och genom det som känns självklart. Just därför är det självklara svårt att upptäcka, trots att det ofta är det som påverkar mest.

Därför uppstår mycket av det vi kallar problem inte bara i hunden. Det uppstår i mötet mellan hundens sätt att vara och våra föreställningar om hur den borde vara. Vi formar hunden hela tiden, inte bara i träningen utan i hur vi tolkar, hur vi reagerar och vad vi tycker är rimligt. Det sker ofta utan att vi reflekterar över det eller ens märker det.

RE:lation är inte ett system

RE:lation är inte ett svar och inget färdigt system. Det är ett arbete med blicken, språket och det ansvar vi har i relationen till hunden. Det kräver mer eftersom det inte erbjuder en lösning att luta sig mot, utan synliggör hur vi själva deltar i det som sker.

Samtidigt är det svårt att bortse från vad som händer när människor börjar arbeta så här. De beskriver inte att de lärt sig en ny teknik. De beskriver att något lossnar. Situationer som tidigare varit låsta börjar röra på sig. De får syn på saker de inte sett tidigare och det förändrar hur de möter sin hund. Det uppstår även i de kurser de håller för att de ser annorlunda på det som händer. Då synliggörs också nya lösningar som inte bara handlar om hunden i sig.

Hundar är biologi men också kultur

Hundar är biologi  men de lever också i våra hem, i våra normer och i våra förväntningar. De påverkas av hur vi organiserar våra liv, vilka krav vi ställer och vad vi ser som ett fungerande hundliv. Förstår vi inte det sammanhanget missar vi en stor del av det som faktiskt formar hundens beteende.

Det är därför sociologin är användbar här. Inte som ersättning för annan hundkunskap, utan som ett sätt att synliggöra det som annars bara händer. Normer, språk och värderingar som formar hur vi ser på hund innan vi ens har börjat träna. 

Text och bild: Christina Klossterberg (sociolog)

Kika gärna in på @relationhund på instagram för konkreta tips och reflektioner. Du hittar också en del texter här i bloggen.