För att förstå varför måste vi reda ut begreppen. Socialisation är en livslång process där individen formas av relationer, erfarenheter och omgivning. Socialisering används ofta snävare i hundvärlden. Att vänja valpen vid människor, andra hundar och olika situationer.

Problemet uppstår när socialisering reduceras till en checklista som måste bockas av innan fönstret stängs. Det skapar panik hos valpägare, överexponering hos unga hundar och en känsla av uppgivenhet om man inte “hann med” i tid.

Och viktigast av allt är att socialisation sker oavsett om vi tränar eller inte. Varje dag, hela livet. Varje upplevelse, trygg, skrämmande eller vardaglig påverkar hur hunden förstår världen. Det blir hundens sätt att känna, tolka och agera. Därför spelar det roll hur vi gör. Men det är aldrig för sent. Som sociolog vet jag att kulturella sanningar kan förändras. Det är nu dags att förändra sanningen om det stängda fönstret. För det är inte vad vetenskapen säger utan en feltolkning från hundvärlden.