Bestämmanderätt – en fråga som skymmer relationen

Bestämmanderätt

Bestämmanderätt – en fråga som skymmer relationen

Bestämmanderätt – en fråga som skymmer relationen

En reflekterande text av Christina Klosterberg kring uttrycket ”bestämmanderätt”, som nu diskuteras på sociala medier. Christina driver CSiGORAs hundcenter, är sociolog i botten och är en av krafterna bakom det relationella projektet RE:lation.

Inom hundvärlden används begreppet bestämmanderätt ofta som en självklarhet. Det sägs med goda intentioner, i syfte att vägleda hundägare: “Du måste visa att det är du som bestämmer.” Det kan låta klokt, till och med tryggt. Men språk är inte oskyldigt. Orden vi använder bär på tankemodeller och på maktförhållanden samt i detta fall på en specifik syn på ansvar. Begreppet bestämmanderätt placerar oss i ett binärt fält: antingen är det du eller hunden som bestämmer. Det är en logik som härstammar från bland annat juridiken men när vi översätter det till samspelet med hund riskerar vi att tappa bort det som faktiskt pågår mellan oss. Så är det verkligen något vi behöver ”lära” vår hund?

Språkets performativitet

Inom sociologin talar vi om språkets performativitet som innebär att språk inte bara beskriver verkligheten utan också formar den. När vi säger att “hunden testar om den får bestämma”, aktiverar vi samtidigt en föreställning om konflikt, kamp och maktbalans. Då blir varje initiativ från hundens sida en fråga om lydnad eller olydnad. Vi ser inte längre en individ som söker kontakt, orienterar sig eller uttrycker behov. Vi ser en potentiell maktförskjutning. Det får praktiska konsekvenser för våra tolkningar och styr våra handlingar.

Exempelvis: En hund vägrar hoppa in i bilen. Ägaren tolkar det som “den testar mig” eller “den bara vill bestämma själv”. Vad blir då lösningen? Dra i kopplet, lyfta in med tvång, kanske bli irriterad. Vad händer om vi istället stannar upp och frågar: Vad är det hunden upplever just nu? Är det rädsla? Osäkerhet? Dålig erfarenhet från tidigare resor? Den som har arbetat med hundar i vardagliga miljöer vet hur känsliga dessa situationer kan vara. Ibland kräver det ledarskap men inte i betydelsen dominans. Utan i betydelsen relationellt ansvar och det är en annan sorts styrka.

Men ska inte någon bestämma?

Jo, men vi kan välja vad vi menar med “bestämma”. Inom RE:lation talar vi hellre om att rama in och att samspela. Att reglera medvetet. En valp kan inte fatta alla beslut själv men det betyder inte att vi behöver reducera dess uttryck till olydnad varje gång den inte följer oss. Det handlar inte om att låta hunden “göra som den vill”. Det handlar om att skapa strukturer där viljan får plats utan att bli ett hot. Den klassiska frågan blir då att vad gör vi om något farligt håller på att hända? Om hunden springer mot en bil? Om den hoppar på ett barn? Ska jag inte bestämma då. Självklart ska du ingripa eftersom du är vuxen, ansvarig och har en större överblick. Men det är just därför du inte behöver bygga hela relationen på den typen av situationer. Det är en undantagssituation, inte en modell för samspel.

Att kunna gripa in när det behövs kräver auktoritet men den auktoriteten byggs inte genom att alltid vara den som bestämmer. Den byggs genom tillit, igenkänning och samspel. Det är skillnad på närvaro och kontroll. Så ja, ibland behöver vi fatta beslut snabbt. Men om vi låter de extrema situationerna forma hela vår relation då är risken att vi tränar för kris istället för förtroende.

Bestämmanderätt eller ömsesidighet?

Vi behöver ett annat språk för ansvar. Ett som rymmer ömsesidighet, där den ena inte behöver överordna sig den andra. Där människans roll inte är att vinna utan att ta ansvar för både sitt eget och hundens perspektiv. Och det är detta vi menar med RE:lation. Det är inte en metod eller inte ett system utan ett sätt att se. Det säger inte att det gamla är fel, men det pekar på vad vi riskerar att missa om vi alltid utgår från att någon måste bestämma.

RE:lation är ett relationellt perspektiv på hundträning som vuxit fram genom vårt arbete på CSiGORA. Det är inte en metod eller ett system, utan ett sätt att se där relation, ansvar, kroppslighet och lyhördhet står i centrum. RE:lation bygger med andra ord på sociologisk kunskap, etisk reflektion och vardaglig praktik. Du som vill följa vårt tänk och få fler inlägg, tankar och diskussioner kan gärna följa kontot @relationhund på instagram. Håll även utkik efter de föreläsningar Christina Klosterberg har. Just nu kan du bland annat anmäla dig till följande:

Hunden i samhället – En spegel av vår tid.

Känslor i koppel – Om hundmöten

LEAVE A COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *